Vill du att ditt barn ska börja spela piano? Det ska börjas i tid. Det säger pianopedagoger om startålder för pianospel. Mycket av den här artikeln baserar sig på ett examensarbete av E. Ejdetorp gjord på Kungliga Musikhögskolan i Stockholm.
Barn som är i ålder 3-6 har mycket hög energiomsättning i hjärnan. Det betyder att barnet har otroligt lätt för att lära sig nya saker i denna ålder. Hög energiomsättning är lika med hög inlärningsförmåga. Rent evolutionsmässigt behövs denna utvecklingsperiod för att barnet ska vara redo att tackla livet. Man kan utnyttja den naturliga utvecklingen genom att ta vara på denna tid. David Ingvar, en svensk läkare och hjärnforskare från Lund har till och med skrivit en artikel med namnet ”Hjärnans engångschans” där han beskriver att barnets hjärna genomgår en enorm utveckling i 3-6-årsåldern.
Det har även utförts experiment där man scannar pianisters hjärnor och jämför dem med andras. Resultaten som fåtts av undersökningen är att hjärnan utvecklas av tidig pianoträning. Med hjälp av magnetröntgen har man insett att professionella pianisters hjärnor ser annorlunda ut jämfört med någon som inte spelar musik. Forskningen visar att den kraftigaste effekten som pianospelandet har sker i barndomsåren upp till 11-årsålder.
Undrar du vad som krävs för att börja spela piano? Läs vår artikel om vad som behövs för att lyckas börja spela piano!
Alla är inte lika förtjusta i tidig ålder för att börja spela piano
Det råder inget konsensus bland forskare för när barnet bör börja spela piano. Trots att många pianolärarer har inställningen att det är bättre desto tidigare barnet finns det tveksamma röster. Exempelvis menar vissa att barn är bättre på att härma än att lära sig. De menar att barnet inte egentligen inte leder till någon musikalisk utveckling, utan att barnet istället får ett ”mekaniskt” spel. De mest kritiska rösterna säger att pianolärare frestas att utnyttja detta för att uppvisa snabba resultatet för både eleven och föräldrarna.
Kritiken kring tidig ålder för pianospel är mångfacetterad. En aspekt av kritiken mot att börja spela piano i tidig ålder är att det ibland nämns att det är ett krav att börja spela i ung ålder. Detta råder det relativ konsensus kring att det inte stämmer. Man kan börja spela piano i vilken ålder som helst.
Varje barn är unikt. Det som i första hand bör beaktas är barnets personliga utvecklingsnivå och intresse. Om barnet inte själv visar ett intresse bör det inte under några omständigheter tvingas till att spela eller öva. Att spela piano bör vara en glädje!
Anpassa pianoundervisningen till barnets ålder
Anpassa undervisning är viktigt. Både för utvecklingen och spelglädjen! Även om det är bra att börja spela piano i så tidig ålder som möjligt behöver undervisningen anpassas individuellt för varje enskild elev. De pedagoger som är negativt inställda till en tidig start kan möjligtvis ha en undervisningsstil som inte lämpar sig för yngre barn.
Diskutera med den tilltänkta läraren eller det tilltänkta läroinstitut gällande ålderskrav och rekommendationer för yngre barn. Respektera pianopedagogernas krav på minimiålder, om sådana finns. Gå inte emot rekommendationerna som finns på specifika läroinstitut, välj hellre någon annan. Alla pedagoger och pianolärare och olika undervisningsstil och alla kanske inte lämpar sig för jätteunga barn.
Olika målsättningar för barn som spelar piano
En viktig aspekt av pianoundervisning är målsättningar. Målsättningarna bör vara samma för såväl eleven, läraren och föräldrarna. Genom att på förhand gå igenom målsättningarna för undervisningen skapas inget missförtroende mellan de tre parterna. Målsättningarn kan vara exempelvis:
- Barnet får uppleva musikglädje och musikupplevelser
- Eleven förbättrar sin motorik och ökar sin koncentrationsförmåga
- Ett intresse för musik upptäcks
- Barnet lär sig att lyssna på och tolka musik
Hur motiverar man ett barn att spela och öva piano?
Motivation och intresse går hand i hand. En fråga som ofta dyker upp mellan kollegor och föräldrar är hur man kan motivera sitt barn att spela piano och öva på sina läxor. Man behöver skilja på inre och yttre motivation. Den inre motivationen handlar om att handlingen i sig är belöningen och motiverar att man ägnar sig åt själva aktiviteten. Denna motivation måste komma inifrån barnet.
Yttre motivation är det som kommer utifrån barnet, handlingens konsekvenser. Det kan vara att barnet märker att spelande uppmärksammas och uppmuntras av omgivningen. Ett bra exempel är att föräldern intresserar sig för barnets spelande och utveckling. Föräldern måste se och erkänna framgångarna.
Framgång föder framgång. När barnet klarar av något stärks självkänslan och jag-kan-känslan och ökar motivation ytterligare. Här är det viktigt med delmål, så att eleven inte övar och övar utan att ”komma i mål”. Eleven behöver ha realistiska och mätbara delmål så att man fira när de uppnås.
Pianoläraren spelar en oerhört viktig roll i elevens motivation. Det måste finnas pedagogiska förutsättningar för att barnets ska fortsätta. Barnet måste utmanas men ändå märka av personlig utveckling. En undervisning som är för teknisk kommer inte att ge barnet någon glädje. Eleven måste få uppleva musikglädje.
Vad är förälderns roll i instrumentundervisning?
Speciellt för yngre barn kan det vara föräldern som pushar barnet att börja spela ett visst instrument. Det är givetvis tillåtet men som förälder är det viktigt att veta var gränsen går. Gränsen mellan att inspirera och att vara för krävande. Som förälder kan man inte tvinga sitt barn att förverkliga förälderns egna drömmar. Du kan göra försök att väcka intresse för att spela musik, men tvinga inte ditt barn. Alla är inte intresserade av musik.
Som förälder bör du visa intresse och erkänna barnets framgång. Var inte rädd om intresset går i vågor. Beröm i framgång och stötta i motgångar. Motgångar kommer det vara många av, speciellt i början.
En ålder när många elever slutar spela är antingen 12-13 år eller 15-16 år. I dessa åldrar kan nya intressen konkurrera med pianospelandet till den grad att eleven helt tappar intresset. Acceptera situationen och gör ingen stor grej av det. Många föräldrar blir besvikna på sitt barn och det kan ge motsatt effekt. Det är inte ovanligt att ha en paus, ibland på flera år, för att sedan återuppta sitt spelandet. Givetvis är det önskvärt att spelandet fortsätter oavbrutet. Viktigt är att intresset får vara barnets eget. Ledordet ska alltid vara musikglädje. Om musik och pianospel är roligt kommer barnet alltid att hålla på med det – precis som med allt annat som är roligt!